nereunder

var ute och gick en _lång_promenad med evelina ner till melbournes botaniska trädgård och såg på träden där. de ser lite annorlunda ut. svanarna är svarta. men gräset ser typ likadant ut. grönt.

sen började det blåsa storm när vi skulle ta oss tillbaka till 303 rathdowne street (vår adress alltså). storm och uppförsbacke. drygt och jobbigt. jag skulle kanske kunna bjuda på lite bilder nästa gång vi är där, för återigen glömde jag att ta med kameran. borde få rutin på det. det som jag skriver här är ju inte så himla kul att läsa utan bilder. ungefär så jag tänker när jag väljer böcker. helst ska det vara bilder!!!

var nere vid ett ställe precis vid floden i fredags som sålde dyr öl,  men hade en trevlig utsikt. vi gick dit tillsammans med två irländare som bor i huset, brian och john, och verkar vara de enda som är över huvud taget intresserade av social interaktion i huset.

(övriga boende här i huset har jag ju inte presenterat än, så det kan jag ju ta lite snabbt här. utöver irländarna har vi ett brasilianskt par som pluggar och jobbar. verkar ganska trevliga, men kan inte mycket engelska (enligt någon i huset, kommer inte riktigt ihåg vem) så särskilt mycket kommunikation med dem har det inte blivit. sen har vi ett annat par som jobbar kväll, med ytterligare en irländare och en tjej från nya zealand. arbetet gör att de inte syns till särskilt mycket. i dag träffade jag också "kinesen!" som bor här. han har tydligen bott här i drygt en månad men inte gjort särskilt mycket väsen av sig. det gjorde han inte heller när jag stod i trapphuset utan nöjde sig med ett enket "hej" och försvann ut genom dörren. känns dock lite stort att ha varit en av de få som fått se honom. jag tror inte evelina har gjort det än... sen vet jag faktikst inte mer vem som bor här. ska vara några till, men har inte sett av dem än. det får väl rapporteras om då, men de flesta verakar hålla sig till sina rum).

hur som helst var det inte den där lilla utsvävningen som jag ville komma till utan en annan rolig grej. på det där stället som vi var på skulle jag gå och köpa en öl. hade av någon anledning fått ett pund tillbaka på något annat ställe, men vet inte om det ännu. ber snällt och fint om en öl (med min gulliga semi-engelska accent) och hon som står i baren säger att det blir 12 dollar (ni kan ju själva räkna ut hur dyr den blir) så jag tar upp lite pengar och ger till henne. hon kollar på dem. ser på ett mynt. kollar upp på mig och säger: "du kan behålla den där, för vi är faktiskt i australien nu" och ger tillbaka pundet som jag råkat fått. jag måset lära mig att vi faktiskt är i australien. fast i ärlighetens namn är det misstänkt lite england...

mycket mer kul hände inte senare under kvällen. gick vidare till ett helskumt ställe som hade ett _riktigt_ dåligt cover-band som spelade skitlåtar. dessutom var det konstigt klädda. borde tagit med mig kameran...

irländarna bad om ursäkt för att de tagit mig dit min första utekväll (efter många gliringar från evelina). undrar om jag såg sur ut...

i går (det vill säga lördags) var vi ute en kort sväng igen på stadens gator och bakgränder. de bästa ställena finns tydligen undangömnda på små bakgator och det är inte förrän man vågat sig in i en tveksamt belyst gränd som man ser om det verkligen finns något ställe där eller inte. men de här ställena var mycket bättre än fredagens platser. loop och dingdong hette de. det senare stället påminde bra mycket om vilken popställe som helst i... just det... england. får sluta att dra sådana trista paralleller. men det är svårt. mycket svårt. och jag kan vara ganska enkelspårig. men tillbaka dit kommer jag säkert gå igen. blev ganska tidig hemgång eftersom jetlaggen sitter kvar liiiiite lite ännu. men i dag (söndag) känns det bättre.

det här är vår gata som vi bor på. har tagit en bild och ni får hålla tillgodo med den lite mulna himlen. evelina envisas med att jag inte ska ta några bilder förrän det är fint väder (eftersom det varit ganska mulet de senaste dagarna). själv är jag dock inte lite övertygad om att alla andra ska bli avundsjuka utan visar gärna alla sidor av australien. och jag lovar, det kommer att bli mer sol och varmare snart. då kommer ni att bli sjukt avundsjuka och evelina sjukt nöjd. (är nöjd med att jag fick in tre st "sjuk" i den meningen också.)

vi var även nere på en marknad på stan idag och köpte billiga grönsaker och frukt så våra vitaminer ska vi nog få i oss. tog en bild. men gjorde det lite snabbt eftersom det är ganska skämmigt att ta bilder av marknader. vad är det för speciellt med dem? så den blev jättedålig. tänkte inte ladda upp den först, men ändrade mig samtidigt som jag skrev det här. kom att tänka på att blixten var på, så någon noterade säkert att jag tog en bild. sjuuuuukt "pinigt". och jag känner mig som en light-version av jogi gustafsson just nu. undrar hur han förser sig med alla bilder till sin blogg egentligen...

jobbsökandet tog helgledigt, men fanns lite där ändå när vi strosade runt på lygon street idag och skulle ta en kaffe. noterade vissa ställen som sökte. får gå dit i morgon dag!

jag hoppas att alla förstår att bilden är sne. så ni får ställa era datorer, eller skärmar, på högkant för optimal upplevelse av den här bilden.

dagens ord blev: service-minded!

något som jag är och är min främsta egenskap i jobbsökandet. tur att jag fått den ådran!

man lär sig något nytt varje dag säger de ju. till och med jag som till synes kan verka så sjukt inläst på allt. tja, kanske inte varje dag för mig då. men i dag så gjorde jag det. dear sirs ska man tydligen börja ett formellt brev som man skriver till företag. haha, det finns ingen könsmaktsordning. nej nej.

björnen (jogi) får ett officiellt tack som hjälpte till med cv:et. blev ganska fult i slutändan, men bättre det än att inte få med intyget alls.

samtidigt passar jag på att bjuda på min utsikt när jag skriver. inspiration, ditt namn är rosa väggar och otäta fönster!

tittar man riktigt noga kan man se att det är sol ute idag. skönt. det blir varmt i solen. en försmak om vad som komma skall. kan ju upplysa om att jag faktikst ser fram mot sommaren här. ska bli soft att fira jul och nyår i värme. det blir ju en ny grej. och sådana kommer ju allt mer sällan.

pratade lite med en snubbe, chris, som jag lärde känns i salford. han har tydligen tackat ja till ett jobb i sydney. han blev lite förvånad när han fick reda på att jag redan var här. han visste i och för sig om att jag skulle ner. han kommer inte ner förrän 27 januari dock. men vem vet, kanske är jag kvar i landet då.

små extraelement kan fylla ens vardag med mycket. främst är det väl värme, men även en bättre hemmamiljö. först kändes elementet onödigt. speciellt när det drog ganska friskt från fönster. men allt eftersom dagarna gått - och speciellt de timmar i går eftermiddag då det inte var på - har jag lärt mig att uppskatta skiten allt mer. jag börjar nästan tycka riktigt mycket om elementet. ska kanske ge det ett namn. men får nog höra med evelina först. vi är ju trots allt två om det här. men stig är ett jävligt bra namn på ett element. så jag ska lobba för det.

bjuder på en blid på stig (obs! preliminärt namn!) också:

blev lite smutsigt på bild. jag intygar att det inte alls ser  så smutsigt ut med egna ögon.

sen blir det väl ett eller annat samtal till rekryteringsbyråerna idag. vet inte riktigt hur jag ska lägga upp samtalet bara. vet inte riktigt hur de jobbar. men det är väl bara att ringa och börja snacka väl om sig själv. tur att jag har vanan inne. skulle vara jobbigt annars...

det här var det stora hela hittills. nu ska jag ringa viktiga samtal. 

så har man varit här i två dagar (ungefär). sitter och håller på att skriva kliché-bombarderade cv-brev till rekryteringsbyråer. det är segt. men måste väl göras. gick lite vilse i dag när jag skulle köpa mitt kontantkort. melbourne är kanske inte så stort, men det finns en del gator. evelina lämnade mig med ett "du behöver ju bara gå till lygon street" i morse. men så bara var det inte skulle det visa sig. jag trodde att det går bra att hitta utan karta, för vi gick ju faktiskt där i går. men en halvtimme senare bestämde jag mig för att gå hem igen och titta på kartan. då gick det mycket bättre

kontantkort är svindyrt här förresten. tacka vet jag telia!

sitta på flyg i elva timmar är inte så hett förresten. något som däremot var det var flygplatsen i hong kong. eller snarare luften utanför. inne på flygplatsen var det skönt luftkonditionerat, men i tunneln in från flygplanet fick man en liten vindpust på sig. klockan var bara sju på morgonen och det var redan svinvarmt. men mest äckligt fuktigt. nu fattar jag hur kallur kunde ramla på första häcken...

i övrigt låg flygplatsen riktigt vackert. hade ju packat ner kameran i bagaget så min mobiltelefon fick stå för bilderna. jag inser när jag ser på dem nu att jag inte ska bli fotograf. det mesta man ser är plan, menvafan vill ni se bättre bilder får ni väl åka dit själva. vad man nu ska göra på en flygplats. håller tummarna för att jag kanske hinner åka in till staden på vägen tillbaka. men det verkar ta en stund.

bästa grejen som hände på hong kongs flygplats: en snäll och trevlig snubbe kom fram och frågade om han fick ta kort på mig. anledningen? "you look so cool!" självklart fick han ett par bilder av skönheten björkegren. säga vad man vill som kineserna, men bra smak verkar de ha i alla fall...

sista biten mellan hong kong och melbourne var riktigt seg. inte ens filmen las vegas fick tiden att gå fortare. även om jag kunde ha sett den tre gånger i rad. väl nere på flygplatsen (nu får det här snabba hoppet er att tro att resan tog kort tid. men tro mig, det gjorde den inte.) trodde jag att jag skulle få hela säpo (eller i alla fall australiens motsvarighet) på mig när jag anlände. så blev inte riktigt fallet. fick en lapp på flyget som jag fyllde i snällt. visade den för tre olika personer. sen åkte min väska genom röntgen och sen var det klart. men det var ingen som sa det till mig så jag stod och väntade i fem minuter först.

tror jag köpte ner mig på väderfronten förresten. känns som sena oktober här just nu. men de säger att det ska bli varmare.

appråpå varmare så blir rummet inte det. fast det är varmare än köket. men geniet som byggde kåken vi bor i verkar inte ha fattat konceptet med fönster riktigt, så nu gör det ingen större skillnad som man har fönstret stängt eller öppet. både ljudmässigt och dragmässigt känns det som om fönstret är öppet hela tiden. dessutom håller de på att bygga en bit längre ner på gatan, så tidigt på morgonen kör lastbilar förbi och låter precis utanför vårt fönster. bättre än en väckarklocka. eller kanske inte, man kan ju ställa väckarklockor på en speciell tid, det går inte med byggargubbar. lite trist...

i övrigt känns melbourne väldigt mycket som england fast med mer träd och gräs mellan betongen. vem vet, de kanske också blev deporterade för att deras förfädrar hade brutit mot lagen. i så fall hade träden och gräset det svårt i england förr i tiden. allt verkar ju ha hamnat här.